När kraven i en upphandling inte är tydliga – vem bär ansvaret?

En ny dom från Kammarrätten i Stockholm understryker vikten av att upphandlingsdokument är tydligt formulerade och att leverantörer har rätt att lita på det som faktiskt står. Om ett krav inte uttryckligen framgår av underlaget, kan det inte användas som grund för att förkasta ett anbud.

Ett krav som försvann – men ändå användes
I det aktuella fallet hade ett krav på att bifoga CV för två nyckelpersoner funnits i det ursprungliga underlaget. Under anbudstiden togs ett av dessa krav bort. När ansökningstiden gick ut fanns endast ett uttryckligt krav kvar – att bifoga CV för en person.

Trots detta förkastade den upphandlande myndigheten ett anbud som bara innehöll ett CV. Myndigheten menade att det fortfarande framgick av andra delar av dokumenten att två CV:n borde ha lämnats in. Frågan blev därmed om myndigheten kunde tolka in ett krav som inte längre stod kvar i dokumenten.

Domstolens svar: Det som inte står, gäller inte
Kammarrätten kom fram till att det var fel att tillämpa ett krav som inte längre uttryckligen framgick av underlaget. Domstolen betonade att samtliga krav i en upphandling måste vara tydligt och otvetydigt formulerade. När det efter ändringen endast stod att ett CV skulle bifogas, var det inte tillåtet att kräva två.

Rätten konstaterade också att leverantören inte kunde lastas för att inga frågor ställdes under anbudstiden – det fanns inget som tydde på att kraven var oklara. Genom att använda ett krav som inte längre fanns i underlaget bröt myndigheten mot principerna om transparens och likabehandling. Resultatet blev att hela upphandlingen måste göras om.

(Kammarrätten i Stockholm, dom den 16 april 2025, mål nr 5044-24)

Vad betyder det här för dig som leverantör?
Det här målet visar att:

  • Du har rätt att följa ordalydelsen i upphandlingsdokumenten. Krav som inte står där, gäller inte.
  • Ändras ett krav under upphandlingens gång, är det den uppdaterade versionen som styr.
  • Du förväntas inte läsa mellan raderna eller tolka vad myndigheten egentligen kan ha menat.

Sammanfattning
När upphandlingsdokument förändras måste det framgå exakt vad som gäller. Domstolen klargör att det är upp till myndigheten att vara tydlig – inte upp till leverantören att gissa. Det här stärker rättssäkerheten för dig som deltar i offentlig upphandling och påminner myndigheter om vikten av att hålla dokumentationen i skick.